Myntet Ett unikt mynt från Spillingsskatten med inskriptionen "Moses är Guds sändebud". Byline: Kungl. Myntkabinettet

Ett unikt mynt har påträffats bland de drygt 14 000 mynten i Spillingsskatten. Det är en tidigare okänd kombination av fram- och baksida som gör myntet unikt. Inskrifterna på myntet kopplar för första gången på ett mynt samman Khazarriket med judendomen.

De flesta av mynten i den vikingatida Spillingsskatten kommer från fjärran länder. Under färden har de förlorat sin roll som mynt och i stället blivit till silverföremål med ett värde som stod i relation till vikten. Cirka 85% av mynten i skatten är delade i mindre bitar. Man klippte helt enkelt sönder mynten för att de skulle motsvara en exakt vikt. Mynt, ringar, armband, tenar m.m. - hela eller i bitar - användes som bytesmedel eller pengar. Hittills har 1 400 av mynten i Spillingsskatten analyserats. Nästan alla mynten är islamiska. Islamiska silvermynt var den huvudsakliga myntsorten i Norden fram till ca 970 e.Kr. En del av dessa har undersökts och bestämts av Gert Rispling, orientalist vid Länsmuseet på Gotland. Det unika myntet påträffades under detta arbete.

Ormarmband Motiv: Rengjort armband i silver. Byline: Göran Ström/Länsmuseet på Gotland

Myntet i fråga kan dateras till 830-talet e.Kr. och kan knytas till en serie mynt (en s.k. stampkedja) där myntortsnamnet, dvs. den ort på vilken det tillverkats, Ard al-Khazar (khazarernas land) ingår. På myntets ena sida finns en inskription som lyder "Moses är Guds sändebud". Inskriften är en parallell till den islamiska trosbekännelsen "Muhammed är Guds sändebud". Mosesinskriften är sedan tidigare känd från fyra andra mynt, men har aldrig tidigare hittats med den åtsidesstamp som i detta fall länkar myntet till khazarerna.

Det khazariska riket, mellan Svarta havet och Kaspiska havet, kunde genom sitt läge dra nytta av handeln mellan vikingarna och muslimska köpmän. Khazarerna är främst kända för två saker: De hejdade islams anfall i Kaukasus så att muslimerna inte kunde nå Europa österifrån och de, eller åtminstone det politiskt ledande skiktet, antog judendomen. Åtskilliga skriftliga källor omtalar khazarerna som judar. I de många arkeologiska utgrävningar som ägt rum i Ryssland har dock få, om ens några, judiska föremål påträffats som kunnat bekräfta de skriftliga källorna. Spillingsmyntet, som nu ställs ut på Historiska museet i Stockholm, är därför av stor numismatisk betydelse.

Spillingsskatten - världens största vikingatida skatt

Jonas Ström Motiv: Arkeologen Jonas Ström och en härva armringar i silver. Byline: Rickard Larsson/SHM

Sommaren 1999 hittades världens största vikingatida silverskatt i en åker vid Spillings på nordöstra Gotland. Med bara några meters mellanrum grävdes två silverskatter och en bronsgömma fram i vad som visade sig vara resterna av en vikingatida byggnad. För första gången ställs nu hela skatten ut. Den kan ses på Historiska museet i Stockholm fram till den 1 september 2002. Det var den 16 juli 1999 som Spillingsskatten påträffades. Markägaren, Björn Engström, hittade ett vikingatida mynt på sin åker och tillkallade arkeologen Jonas Ström från Länsmuseet på Gotland. Med hjälp av metallsökare påträffades då de tre skattgömmorna bara några få meter från varandra. Skatten daterades preliminärt till 870 e.Kr.

Skattens storlek är en arkeologisk sensation. Den sammanlagda vikten på omkring 85 kilo kan jämföras med Sveriges näst största vikingatida skattfynd som väger drygt 10 kilo. Våren 2000 gjordes en arkeologisk undersökning av fyndplatsen och då återfanns resterna av ett vikingatida hus. Det visade sig att de tre skatterna låg under samma byggnad. Någon hade lagt sin förmögenhet under golvplankorna, vilket var vanligt under vikingatiden. Forskarna har olika teorier om varför skatter placerades under husen och om varför de kan ha blivit liggande kvar i marken. Hela Spillingsskatten består av

Silverarmband Motiv: En mängd armband och silvertenar. Byline: Göran Ström/Länsmuseet på Gotland

drygt 14 000 mynt, omkring 500 armband samt ett stort antal ringar, halsringar, beslag, silvertackor och bronssmycken. Merparten av de många tusen mynten är islamiska och en del persiska. Ett unikt mynt, med en tidigare okänd kombination av fram- och baksida, har påträffats i det material som hittills undersökts.

En stor del av skatten består av härvor eller sammanlänkade knippen av silver. Härvorna har visat sig ha bestämda vikter och användes som betalningsmedel under vikingatiden. Många fynd kommer från fjärran länder och vittnar om vikingarnas vittomspännande kontakter med omvärlden. En analys av fynden har påbörjats. Efter utställningen på Historiska museet samt värdering, registrering, fotografering, inlösen och fyndfördelning, återförs skatten till Gotland där den kommer att bearbetas vetenskapligt. En forskningsgrupp där flera institutioner ingår - "Spillingsprojektet" - har bildats under ledning av fil. dr. Majvor Östergren.

Historiska museet har producerat utställningen i samarbete med Länsmuseet på Gotland och Kungl. Myntkabinettet

Pressmeddelande från Historiska museet