Jätteräkorna blir allt vanligare i Sverige i takt med att trenderna för exotisk mat sprider sig.

Tropiska räkor kallas ofta jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scampi ute i handeln och på restaurangernas menyer. Dessa räkor är betydligt större än ishavsräkor och kan bli mer än 30 cm långa.

Produktionen av jätteräkor ökar ständigt och överstiger idag en miljon ton per år. För att anlägga odlingarna skövlas mangroveskogar och bördig jordbruksmark. På räkodlingarna används stora mängder bekämpningsmedel och antibiotika, som läcker ut i vattendrag och intilliggande åkerarealer. Odlingarna har kort livslängd och redan idag finns det 100.000 hektar övergivna räkodlingar runt om i världen. Man fiskar även vilda räkor genom trålning, vilket är en av de värsta fiskemetoderna på grund av de höga bifångsterna. Bottentrålningen river upp sediment och förstör korallreven.

De tropiska räkorna bidrar visserligen med exportinkomster till producentländerna i Syd. Dessa är dock kortsiktiga och görs på bekostnad av förstörd miljö och hotade försörjningsmöjligheter. Dessutom hotas den lokala livsmedelssäkerheten för lokalbefolkningen. Räkindustrin skapar inte heller en ökad sysselsättning. Risodling ger tio gånger fler arbetstillfällen per hektar än räkodling.

Det är efterfrågan hos oss i Nord som gör räkorna till en lukrativ exportindustri. Svenska Naturskyddsföreningens råd är att man ska avstå från att köpa jätteräkor oavsett om de är odlade eller frihavsfiskade. Miljömärkta jätteräkor kan tyvärr inte heller lösa problemen. De småskaliga räkodlingarna kan aldrig producera tillräckliga mängder räkor för att mätta en stor exportmarknad. Det är viktigt att svenska konsumenter får upp ögonen för problemen nu - innan det har blivit en vana att äta jätteräkorna. Läs mer på www.snf.se

Källa: Svenska Naturskyddsföreningen