Pizza, sushi, varmkorv, hot wok – mat är inte bara något vi stoppar i magen, utan är också bärare av andra symbolvärden.

Om etnisk mat, det vill säga mat som tillskrivs en geografisk och kulturell tillhörighet, forskar etnologen Anna Burstedt vid Lunds universitet. I projektet "Consuming Europa" undersöker hon bland annat hur olika nationella och regionala kök i Europa produceras och konsumeras i dag.

– Ett köks kulturella innehåll definieras först när det "ryckts upp från sina rötter", säger hon. Vår uppfattning om till exempel vad det grekiska och italienska köket innehåller grundar sig på vad som serveras på restaurangerna i Sverige. Det innebär att bilden av olika kök ofta är stereotyp och inte överensstämmer med vad som verkligen äts i det aktuella landet.

Anna Burstedts forskning ingår som en del i ett större projekt, "Europeiska mellanrum", som leds av professor Jonas Frykman. I projektet studerar etnologer de kulturelement som förenar människorna över nationsgränserna i Europa.

Att maten har en central roll i de regionala kulturerna fick Anna Burstedt erfara när hon gjorde fältstudier i Istrien i Kroatien. Herraväldet för regionen har skiftat under århundradena men det finns ändå, eller kanske just därför, ett typiskt regionalt kök. Medan man i Sverige kan välja att äta mat från jordens alla kök var det i princip omöjligt att hitta en restaurang i Istrien där de serverade något annat än lokala rätter.

Anna Burstedt forskar nu vidare om etnisk mat genom en studie av internationaliseringen av restauranglivet i Sverige.

Artikeln publicerad i samförstånd med den populärvetenskapliga webbplatsen Vetskap.

««  Tillbaka till förra sidan