Den fint huggna trappan ner till källaren

Sedan 1999 gräver arkeologer vid den gamla medeltidsborgen i Årnäs, och nu träder en ny bild av borgen fram ur historiens dunkel.

Borgen Aranäs dyker för första gången upp i skrifterna i Erikskrönikan, år 1304 bjuder marsken Tyrgils Knutsson in de stridande och kungliga bröderna Birger, Erik och Valdemar till "eth fästä" Aranäs. Borgen omnämns sedan under 1300-talet med flera olika ägare: kung, kloster, frälse och biskop.

Grunden till ett av husen som ingick i palatslängan

Olaus Magnus berättar på 1500-talet att borgen låg i ruiner men påstår ändå att här skall ha funnits en av de präktigaste byggnaderna i hela Europa.

Borgruinen grävdes ut under åren 1916 till 1925 av arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh. Dessa inriktades sig då på att gräva fram murarna inom borgkullen samt att konservera dessa. Arbetet var svårt och ruinkullens jord- och stenmassor så hårda man fick använda dynamit. Delvis på

Tärning av (älg)horn

grund av grävningsmetoderna hittade man inte många fynd, men i ett tidigt skede fann man i alla fall den berömda hjälmen som kan ha tillhört borgherren själv, Tyrgils Knutsson.

Man inriktade sig på området innanför ringmuren, området utanför bedömde man som förstört, vilket senare skulle visa sig vara felaktigt.

År 1999 började man undersöka borgen igen, mycket tack vare stöd från "Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård".

Gjuten finhammare

Man startade en förstudie kring Aranäsborgen med avsikt att bedöma vilka förutsättningar det fanns för att driva ett arkeologiskt, tvärvetenskapligt projekt kring borgen.

Man kunde då bland annat konstatera att det fanns lämningar bevarade utanför ringmuren, och fick då belägg för att borgområde var betydligt större än man tidigare trott. I trädgården söder om borgen fann man lämningar av ett medeltida stenhus och en källare, området var troligen i bruk senast år 1300 vilket bevisades av ett myntfynd. Vid undersökning med georadar påträffade man stenläggningar och husgrunder och troligen har förborgen sträckt sig ända till den södra vallgraven.

Spets från armborstpil

I september 2000 fortsatte utgrävningarna vid borgen, man grävde då ut det påträffade stenhuset och fann här välhuggna kvaderstenarna i nedersta skiftet av väggmurarna, som var det som fanns kvar huset, runt murarna påträffade man även på rester av en stenläggning.

Man undersökte även vallgravarna, enligt gamla källor skall tre stycken ha funnits vid Aranäs, vid den norra kanten av den sydligaste vallgraven tog man upp ett provschakt och fann där en stenpackning, vilken kan hänga samman med ingången och vindbrygga till förborgen som kanske har legat här.

Bältesspänne

I parken påträffade man flera husgrunder och i öster ett stenhus vars östra gavel man frilade, längre västerut fann man lämningar av källare, allt kan ha ingått i samma byggnadslänga.

Utgrävning år 2001 av Aranäsborgen bedrevs under augusti och september, syftet med utgrävningarna var bland annat att undersöka stenhuslämningar, försöka ta reda på hur förborgen sett ut samt undersöka en del av huvudborgens borggård.

Svenska silver penningar

Vad hittade man då vid årets utgrävningar, och vilka slutsatser kan man dra av årets arkeologiska undersökningar av Aranäsborgen.

Helt klart är att borganläggningen har varit betydligt större och praktfullare än man förut ens kunnat ana, här har troligen funnits ett ståtligt palats som tillhörde borgherren själv.

Dolt och bortglömt i historiens dunkel framträder nu åter spåren efter forna tiders stolthet när spadar sätts i jorden och lämningar från en svunnen tid åter ser dagens ljus vid Aranäs. Samtidigt träder en helt annan

Profiltegel, användes bland annat för utsmyckning vid dörrar och ugnar

bild fram av den gamla borgen när arkeologerna åter styrt sina steg till det lilla samhället vid Vänerns strand, en bild som visar spår av svunnen storhet, prakt och kungamakt.

Den 13 augusti startade årets utgrävningar vid den gamla borgruinen i Årnäs, nu skulle man noggrannare undersöka de fynd och lämningar man påträffade i fjol och även söka efter bevis som kunde stärka tidigare teorier om en ännu äldre försvarsanläggning. Och det man hittade överglänser med all säkerhet de förväntningar man hade när utgrävningarna startade 1999.

Det framstår nu ganska klart att borgen Aranäs

Ett av de finste fynden, masverk

varit avsevärt mer betydande och större än man förut ens kunnat ana, den sedan tidigare utgrävda borgruinen är endast en del i ett större borgkomplex där det ingår flera byggnader, vallgravar, torn, ringmurar, vindbryggor, avloppssystem, stenlagda borggårdar mm. Fynd av bland annat masverk (som är fint huggna stenar i komplicerade system av fönsterspröjsar i gotisk arkitektur, som bara brukar finnas i domkyrkor, kloster och kungliga palats, sällan eller aldrig har de påträffats i profana byggnader) och profiltegel påvisar att här troligen har legat ett kungapalats och att Aranäs haft status av en kungaborg.

Grävning pågår

Av de 1700 fynd som gjorts under utgrävningarna har man bland annat funnit flera svenska silvermynt (troligen penningar och halvpenningar) från slutet av 1200-talet, dessa har varit väldigt betydelsefulla för datering av det man hittat.

Arkeologerna har försökt hitta bevis för att det före denna borg skulle ha funnits en ännu äldre anläggning, kanske av trä och med anor ytterligare några hundra år tillbaka i tiden, men något sådant har man inte kunnat bekräfta vid de utgrävningar och undersökningar som genomförts. Borgen är troligen uppförd i slutet av 1200-talet och kanske byggdes den av Birger Magnusson eller hans förmyndarregering, klart är i alla fall att rikets marsk Tyrgils Knutsson kom att residera på

Översikt av källaren

Aranäs fram till den dag år 1306 då han halshöggs i Stockholm efter att ha kommit på kant med kungen och hans bröder. Att borgen skulle ha bränts ned i samband med marskens tillfångatagande, som man tidigare spekulerat i, har man heller inte hittat fynd av eller bevis på.

Av det palats som man påträffat finns endast lämningar av källarn och den magnifika och stora stentrappan som ledde dit ned. Med tanke på den påkostade trappan så är det tveksamt vad källaren kan ha använts till, kanske har man förvarat sina dyrbaraste ägodelar i botten av palatset eller kanske har borgens finaste hästar haft sitt stall här nere. Att trappan som leder ner till källaren är så påkostad tyder på att detta har varit en mycket ståtlig byggnad.

Arkeologerna Magnus Stibéus och Lars Lundqvist från Riksantikvarieämbetet

Palatset kan ha varit en tvåvåningsbyggnad med vind och källare, trappan upp till förstavåningen har troligen gått på västra utsidan av byggnaden. Detta hus har ganska säkert varit ämnad för samhällets toppskikt, troligen ända upp till regal nivå. Palatset är samtida med själva borgen och troligen inte äldre än senare delen av 1200-talet.

Byggnaden som man tror har varit ett palats har hängt ihop med flera andra stora och välbygga stenhus som man funnit grunder och rester av. Mellan palatset och borgen har det funnits en stor stenbelagd borggård och en avloppsränna har gått från detta område och ut i Vänerviken på den östra sidan, i denna ränna har påträffat många av de fynd som gjorts under utgrävningarna.

Den stenlagda borggården ser här åter dagens ljus

På den östra sidan av denna borggård har man funnit lämningar av något som kan härröra från en ringmur och ett torn, men detta är ännu oklart och inga direkta bevis finns för detta, det kan också vara rester av en pir.

Vallgravar hör ju borgar till och Aranäs har haft hela tre stycken, den första längst i söder där det troligen funnits port med vindbrygga, den mittersta ett 50-tal meter söder om palatset. Den sista vallgraven har varit stenskodd, 6,5 meter bred och 1,5 meter djup och varit belägen nära slottets ringmur ett hundratal meter norr om palatset.

Fynden och byggnadernas karaktär och klass kan liknas vid storheter som Alnsö och slottet Tre Kronor. Allt tyder nu på att Aranäs har varit en av samtidens stora och förnäma kungaborgar med en betydande ställning i riket, och dess status har fått en avsevärd höjning efter den senaste utgrävningen.

Aranäs har en gång i tiden speglat sig i kunglig glans det avslöjas nu när det dolda i marken åter ser dagens ljus, vad mer döljs i jorden kring Kinnekulle, vilka hemligheter väntar på att bli upptäckta vid platser som Gum, Forsholm, Robonäs och Kleva staden, kanske får vi svar på detta vid framtida utgrävningar. Vi bor och lever i en synnerligen historiskt intressant bygd som en gång i forntiden spelat en stor roll vid bildandet av riket Sverige.

««  Tillbaka till förra sidan