- Internt - - Lokalt - - Kinnekulle - - Nytto - - Övrigt -
  ««  Till ettan     ««  Till nyhetsarkivet    ««  Till Historia och Varia  


[ vecka 0121 ]
SKARA 1

Namnet Skara är bildat till verbet skära imperfekt skar. Betydelsen är ´nedskärning, sänka`, och någon fördjupning i terrängen måste avses. I ett stadssamhälle förändras terrängen under århundradenas lopp, och det är vanskligt att i det nutida Skara söka en sänka, som har kunnat vara namngivande för kanske ett årtusende sedan. Stor uppmärksamhet förtjänar emellertid de raviner, som Tvetabäcken bildar i sandmarken norr om Skara.
Så långt ortnamnsforskaren Linde. Arkeologerna säger att Domkyrkan i Skara ursprungligen låg på en höjd. Idag ligger den i en sänka. Det beror på den sk svarta jorden, dvs. minst tusen års avfall från stadsinnevånarna, som har höjt området i den gamla stadskärnan närmast kyrkan. Här finns således den medeltida stadsplanen kvar. Runt kyrkan strålar gatorna ut åt alla håll, vilket ger Skara charm, en speciell atmosfär, som jag inte finner i någon annan stad.
Carl von Linné hade en annan uppfattning:
gatorne woro ojemne, sumpige och krokige. Det var nog så, då 1723.
När Skaras förste stadsfullmäktige kom till 1863 så var den första åtgärden att upprätta en stadsplan.
Gatorna i den gamla staden, vilka genom sin krokighet ådragit staden smälek försättas i bättre skick. (Colling)
Det gamla Skaramuseet invigdes i maj 1919. En av pådrivarna för en museibyggnad var Västergötlands fornminnesförening, som är en av de äldsta i landet. Ännu för 50 år sen kunde man beskåda föremålsamlingarna i museet. Idag har man med modern utställningspedagogik i stället byggt upp olika miljöer. Medeltidsutställningen hör till det bästa man kan se i den vägen.

Skara blev lärdomsstad redan på medeltiden. Troligen fanns domkyrkoskolan så tidigt som på 1100-talet alltså innan munkarna kom till stan. Det var dock inte förrän på 1200-talet som skolan fick en mer ordnad struktur. På biskop Brynolf Algotssons tid - slutet av detta århundrade - var skolan en blomstrande institution. Huvudämnet var givetvis latin.

När reformationen genomförts och kyrkan och därmed skolan berövats sina inkomster gick domkyrkoskolorna i hela landet en nedgångstid till mötes. Gustav Vasa, som inte alltid såg konsekvenserna av sina beslut, klagar i ilskna skrivelser till landets biskopar över de undermåliga statstjänstemän, som han fick mottaga från landets skolor.

Från skolestuvorne föreskickas drinkare, ölhundar, lösaktige och plumpe bälgar, som bättre tjänte gå vid plogen eller en trädestock än i riksens höge och vårdande saker brukade blifva.
Det var emellertid så illa eknomiskt att inte bara djäknarna utan även lärarna fick gå runt i grannsocknarna och tigga både för eget uppehälle och för skolans fortlevnad. Först under Gustav II Adolfs tid förbättrades villkoren och under drottning Kristnas förmyndarregering fick Skara lov att inrätta ett gymnasium.

Källor:
Colling, F : Skaraborgsbygden. Mellersta slättbygden. Hft 2. Hjo 1929. Linde, G Ortnamn i Västergötland, 1982. Utg av Föreningen för Västgötalitteratur 1997.

Ann-Mari Östberg

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia". Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v