Hangelösa är så kalladt, emedan, de här bodde bort mot skogen, der de voro frie at hålla vårdkasar el:r Fyrbåkar. Af Angurlaus är sedan vordet Hangelösa.

Denna syn på ortsnamnets härledning delas ingalunda av dagens ortnamnsforskare. År 1397 skrivs sockennamnet Hagnelösa 1540 Hagnalösa och från 1600-talet som nu. Hagne är troligen ett mansnamn. -lösa betyder här äng, betesmark och är mycket gammalt. I yngre ortnamn betyder -lösa brist; på jmfr brödlös och rådlös.

Hangelösa var under flera århundraden annexförsamling till Källby

belägen i Leckö fögderi och Kinnefjärdings härad. Byarnes antal äro 7. I Hangelösa Sockn finnes några enstakade hemman som sammantagne kunna utgör den 8:e Byen.

Allmogens sinnelag är här sådant, som hos närmaste grannar. De göra godt, men hälst mot dem, som de finna vara i stånd, at göra dem lika så godt igen. Trolofningar brukas sällan, och om några Hokos pokos ske vid Bröloppen och andra tillfällen, så kommer sådant svårl:n til Prästernas Kundskap.

Öredal är församlingens största säteri med brännvinsbränneri och kvarn. Säteriet hette ursprungligen Dalen, som senare fick sitt nuvarande namn. Ör betyder grus. Min mormorsfar arbetade på bränneriet i slutet på 1860-talet och blev senare arrendator åt Hangelösa kyrka.

Sjöar finnas inga, mer än den bekanta Kinneviken. Kinna Kulle, som med sin S-Västra och nedersta Klef, stöter intil församlingen är det enda här märkvärdiga berg och bland Åsar är endast Källby-Ås värd att antecknas.

Djur, Fiskar och Foglar, träd och växter finnas ej andre än allmänna och bekanta. Herskande sjukdomar äro obekante utom de vanliga af Koppor, Mässling och understundom Rödsot.

Boskapen är liten till växten, och merendels mager, för brist på tilräckeligt hö och godt bete. Vattuverken bestå uti 5 st:n Quarnar i Råmån, som hafva tilsamans räknade 8 par stenar, hvilka dock för brist på vatten ofta befinnas orörlige.

På 1700-talet fanns ett Sockenmagasin vid Hangelösa kyrka. Där förvarades säd som bönderna fick lämna in vissa kvantiteter av. Vid nödår och missväxt fördelades säden bland de svältande.

Ängarne äro i allmänhet svaga och mulbetet uselt. I Hangelösa en liten Kyrkoäng, som hvart annat år kastar af sig ett Sommarlass Hö. SkoleHus finnes intet, som församlingen tillhörer och uti Fattighuset, som församlingen tilhörer, vill ingen fattig logera, utan bo häldre hvar i sin egen lilla Koja.

Källor:
Linde, G: Ortnamnen i Västergötland. Vänersborg 1997. Föreningen för Västgötalitteratur. Lundahl, I: Ortnamnen i Skaraborgs län. Del IV Kinnefjärdings härad. Uppsala 1966. Sallander, Hans utg. : Beskrivningar från 1700-talet över Källbys, Larvs, Norra Härenes (…) församlingar. Falköping 1978. Kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland.

Ann-Mari Östberg

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia". Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v