[ vecka 0112 ]Historia, människor och saker 2
Många präster hade bruksföremål av koppar. Falu koppargruva och gruvan i Åtvidaberg i Östergötland stod för merparten av den svenska kopparmalmen under 1700-talet. Husgeråden av koppar kunde vara allt från brännvinspannor till smörpottor.
Ann-Mari Östberg
PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia".
Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v
En brännvinspanna med hatt av försvarlig godhet väger 1 och ½ lispund à 1 daler 8 öre - 37daler o. 8 öre (…) en liten thekittel - 2 daler. Valstad 1762.
En inmurad bryggekittel om 2 såars rum, kan ej utbrytas, värderas efter nu befintlig godhet till 40 daler. Algutstorp 1766.
Porslin som tillverkades vid Gustafsberg, Marieberg och Rörstrand (som ännu inte hade flyttat till Lidköping) kallades Stockholmsporslin.
Stockholmsporcellin, 4 tallrikar à 16 öre _ 2 daler, ett soppfat, en smörask, 8 par thekoppar. Saleby 1761.
I brygghuset ett jäsningskar - 1 daler, ett ölträ och två såar - 2 daler.
Götene 1762.
En brunmålad kista med beslag - 4 daler, i jungfrukammaren (döttrarnas sovrum) en liten spegel - 8 öre och en målad nattlåda med fot och lås
- 1 daler. Österplana 1762.
Det var inte många detaljer som undgick boupptecknarnas argusögon..
En vår nådiga drottning Lovisa Ulricas conterfait med förgylld ram - 6 daler. Salig probsten Peter Rydenii och dess förra frus [conterfait] med oäkta förgyldt ram - 10 daler. Södra Ving 1766.
Välbärgade präster hade silver.
Två gamla urmodiga skedar av lika sort utan namn 5 ¾ lod [silver].
Dryckeskannan av silver var i de flesta prästhem under 1700-talet den förnämst prydnaden och dyrgripen.
En större kanna med driven plåt på locket, förgyld innantill 84 lod à 80 daler - 180 daler. Daretorp 1766.
Boupptecknarna var alltid män och det var enligt Bergstrand svårt för dem att
begripa sig på benämning, kvalitet och värde, då de tog itu med prästfruns garderob.
En svartrosig sidentygs råb [klänning] - 34 daler, en blå och röd sattins kjortel - 16, en violett camloths päls - 8, en dito med ludet foder - 6, en moff - 2 . Gökhem 1766.
Avslutar med en anekdot från Västgöta-Bengtsson om mor Evelinas syn på den nye prästen, som tydligen hade ett yvigt kroppsspråk.
Tänk att han falas (hojtar och väsnas) uppe i predikstol´n å brôttlar mä hele krôppen, så en settter å ä rädder att han sa trella backlänges utför predikstolstrappa. Då kan en la begripa att dä inte blir nôket å, vasken mä Guss-ordet eller mä andakta för mäk.
Källor:
Bergstrand, C M:
Ur västgötaprästers bouppteckningar från tiden 1761-1800. Skövde 1978.
lund
Västgöta-Bengtsson, S & Ahlborg, J: Gamla västgötaord, sällsamma tidsbilder. 1981.