Tänk va dä regnar i år. Dä går illa åt säa [säden]
- Ja dä ä för sunnas [syndens] skull
- Men dä sa la´nte den stackars säa behöva li för.

Den här gången här jag valt att nästan bara presentera ord, som jag själv hört användas i min barndom av föräldrar eller av släkten i Lidköping, där jag tillbragte mina somrar. En del ingick i deras vardagsspråk och andra var ord, som man berättade att ´di gamle` använt.

Rubriken på artikeln har lånat från ett litet häfte med ord insamlade av Järpås hembygdsgille. Detta häfte och Västgöta-Bengtsson bok kan man om man har tur fortfarande få tag i på något antikvariat.

Sôckent, trist. Har inte hittat någon förklaring till ordet, men det kanske har samma ursprung som i uttrycket ´helg och söcken` och torde då betyda vardagligt.

Postelin porslin. I Lidköping finns / har funnits tre stora industriarbetsplatser Postlinet, Tännstecken och Meken. (LMV)

Kedde västgötska för Kid är beteckningen på killing samt unge av hjortdjur. På 1600-talet var det enligt SAOB ett skällsord när man använde det om människor. Jag har hört det användas ömsint om riktigt små pojkar. En sån liten kedde; ibland sa man talle lika välvilligt. Om flickor sa man tulta, Ena sån litta tulta.
Tult betyder bylte (EH)
Talle har nog varit vanligare i den betydelse, som SH och VGB anger `fastsittande tiåkk orenlighet´. VGB skriver `hoptovad hårtott, anhopning av smuts.´

Nöcka för använda har jag ännu inte lyckats belägga, men det kan ju vara den västgötska varianten av nyttja.

När minns jag att min farmor, född i Saleby, använde i betydelsen ´hos, hemma hos´

Kölla/tjölla. I SAOB står att det är ett gammalt ord för ugn och att det starkt bygdemålsfärgat även kan betyda elda. Den upplaga av SAOB som finns på mitt kommunbibliotek är rätt gammal och den är färgad av den nedlåtande syn på dialekter, som man länge haft bland språkvetarna.

Ett annat gammalt ord för ugn är ommen/åmmen.

Omma betyder något helt annat nämligen bredvid.
Kan jak säta mäk här omma däk ?

Malás är ett av de kärnfulla ord min mor gillade; för henne betydde det matt. Ordet har en rätt intressant historia. Det kommer ursprungligen från det latinska ordet male, som betyder dålig. I fornsvenskan användes formen malat och det betydde spetälsk. I äldre finlandsvenska betydde det matt och svag. Vij alle ähre blefvene rätt gamble och malate. (SAOB)

Går man ute i snöyra eller vintrig snålblåst kan man bli
förvarnater = iskall eller förfrusen

Färn

Färn är enligt Fahlström ett omdiskuterat ord. Det har betydelsen litet, ett uns, det allra minsta.
Det va'nte ett färn rolitt. Du kan la töcka om mäk ett lite färn.

Källor
Fahlström R /red/ Västgötaord som försvinner. (RF)
Hof, S:) Den västgötska dialekten. 1993 (1772). (SH)
Hellqvist, E: Svensk etymologisk ordbok. 3 uppl 1948.
Västgöta-Bengtsson, S & Ahlborg, J: Gamla västgötaord, sällsamma tidsbilder. 1981. (VGB)
Svenska akademiens ordbok (SAOB)

Ann-Mari Östberg

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia". Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v