Den 22:a augusti kommer det att bli pompa och ståt på Läckö slott, då firas minnet av Lidköpings skalden och kompositören Gunnar Wennerberg som gick ur tiden den 24 augusti 1901.

Man kommer då att genomföra ett sång- och musikprogram på Läckö som bygger på Wennwerbergs lyrik och musik. Speciella gäster denna dagen är prinsessan Viktoria och landshövdingeparet.

Prinsessan kommer även att äta lunch med en skolklass på slottet och en ännu inte utvald elev kommer att få tillfälle att samtala med prinsessan.

Gunnar Wennerberg
Tonsättare, skald, konstkännare, lektor, landshövding, statsråd. Född i Lidköping den 2 okt 1817. Han äger sin huvudsakliga berömmelse som diktare och tonsättare av den humoristiska sångcykeln Gluntarne. Student i Uppsala 1837, ägnade sig W. åt grundliga studier i filosofi och estetik, som kröntes med den framgång. Han blev anförare för studentsången, utnämnd 1849 till lektor i filosofi vid Skara gymnasium. Wennerberg kallades i början 1860-talet till huvudstaden som ledamot i 1861-62 års kommitté för Nationalmuseets ordnande och vistades 1863-64 utrikes för detta museums räkning. Carl XV hade nämligen för avsikt, att W. skulle bli intendent för Nationalmuseum. Den 3 juni 1870 blev han statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Han var starkt påtänkt som biskop i Skara stift, trots sin egenskap af lekman, men blev stället utnämndes han 1875 till landshöfding i Kronobergs län, och blev invalde i Första kammaren, där han genom upprepade val hade sin plats till sin död på Läckö i den 24 aug. 1901.

Han gjorde sig till en början känd genom sin nitälskan för ett kraftigt försvar och mot de landtmannapartistiska härordnings- och grundskatteplanerna. I kyrkliga frågor representerade han en friare åskådning.

Han var i hög grad musikaliskt begåvad och skrev en mängd sånger i ord och toner, 1846-47 en trioserie för tenor, baryton och bas, utgiven 1860 under titeln De tre, och som, sedan tenoren flyttat till Stockholm, följdes af Gluntarne, 30 duetter för baryton och bas. Dessa kom till från hösten 1847 till början av 1850, i det att de sista sju skrevs i Skara.

W. hade redan före Gluntarne utgivit en samling körer, »frihetssånger». Han har vidare komponerat Ur Davids psalmer, solo- och körsånger med piano, 1861-69, ny serie börjad 1884, oratoriet Jesu födelse, 1862, körverket Stabat Mater, 1893, fosterländska manskvartetter, bland vilka i synnerhet Stå stark, Hör oss, Svea, och O Gud. Han har även komponerat många häften solosånger, Sånger, buffatrion, Serenader, episoden Auerbachs Keller ur Faust, o. s. v.

W:s Samlade skrifter gavs ut 1881-85, innehållande flera för allmänheten dittills obekanta saker, bl.a. »Romerska minnen» på vers. Gift 1852 med grefvinnan Hedvig Sofia Cronstedt.

««  Tillbaka till förra sidan