…från slutet av 1800-talet fram till nutid.
Detta är en kort sammanställning över affärsverksamhet i Hällekis och om köpmän, hantverkare och övriga näringsidkare som stått för service åt de boende i samhället. Skriften har tagits fram för att användas vid bruksmuseet på Falkängen i Hällekis.
/Helge Sjöö
Långt tillbaka i tiden sköttes varuförmedlingen på landsbygden i stor utsträckning av gårdfarihandlare, det är inte förrän näringsfrihetsförordningen kom till 1846 som det började dyka upp små lantaffärer av mycket enkelt slag. Dessa hade som regel ett mycket begränsat sortiment med inriktning på det livsnödvändigaste.
Det var på herrgårdarna som det först började inrättas handelsbodar med ett större sortiment då där fanns en stor mängs anställda med familjer som var i behov av en välsorterad varuförmedling.
På Hellekis Säteri startades en handelsbod under senare hälften av 1800-talet. Den låg nedanför stallet i slutat av backen på höger sida och var stor och välsorterad, föreståndare var Gustav Pehrsson.
Men redan 1893 beslöt bolagsstyrelsen att handelsboden på Hellekis skulle flyttas till Hönsäter, där den inrymdes i den övre delen av mejeriet. Den 13 oktober 1893 utarrenderades rörelsen till handlare C J Andersson.
Detta skulle alltså ha varit den första handelsboden i Hällekis (Hönsäter). Men det berättas även om att det tidigare skulle har funnits en affär i Hönsäters Herrgårds östra flygelbyggnad, på gaveln mot mejeriet, där det idag finns ett halvmåneformat fönster i markplan. Detta kan i så fall ha varit den första affären i Hällekis, handlarens namn skulle ha varit Grevelli.
Handelsboden vid mejeriet bytte ägare, och nu var det bröderna Karl och Johan Sahlström som några år drev affären innan Birger Bengtsson tog över den 1 februari 1925. Från startdatum fram till den sista december samma år var omsättningen ca 30 000 kronor.
Mitt emot brukshushållet byggde cementbolaget en ny affärsfastighet, hit flyttade handlare Bengtsson sin rörelse från mejeriet, invigning var den 1 maj 1938. I anslutning till den nya affären anlades också en bensinpump, denna drevs fram till 1940 då det blev uppehåll fram till 1946 på grund av kriget.
Bengtsson utvecklade affärsverksamheten och 1945 öppnade en filial i Sjösäters egnahemsområde, här fanns en avdelning för specerier samt en mjölkaffär dit mjölk från cementbolagets gårdar runt Kullen levererades.
Den 1 april 1950 övertog Anders Lindblom affärsrörelsen efter Birger Bengtsson, samma dag öppnade Birger, Bengtssons speceri- och diversehandel i en butik på vägen mot Medelplana han övertog efter Gillström och Karlsson. Denna affär kom senare att heta Kinnekulle Handel.
Lindblom anammade denna tids nymodighet, snabbköp. Affären byggdes om till detta 1956, samtidigt införlivades Ingvar Söderströms charkuteri och den före detta fiskaffären i källaren, den senare byggdes om till charkfabrik. Söderström blev i fortsättningen föreståndare för charkavdelningen och Helge Sjöö för speceri- och diverseavdelningen.
Affären omspände många verksamhetsgrenar, såsom försäljning av koks och briketter, fodervaror, färg och tapeter, bensin, oljor samt övriga diversevaror. Kontrakt upprättades även med Thunbolaget i Lidköping och Almarko i Karlstad angående skeppsfournering, detta blev en synnerligen lukrativ affär, men slitsam.
I och med ombyggnaden till snabbköp lades manufakturaffären då snabbköpet behövde alla tillgängliga utrymmen.
När TV:n gjorde sitt intrång i de svenska hemmen på 1950-talet var inte Lindblom sen att hänga på även denna nymodighet. Det blev undertecknad som fick svara för såväl inköp som försäljning och installation.
1962 övertogs verksamheten av Birger Lundh som drev butiken i några år, näste ägare blev Hans Palm, som lade ner verksamheten i filialen i Sjösäter och drev endast huvudaffären framtill 1973 då den togs över av handlaren Thörn. Detta blev dock bara ett kort mellanspel och året efter kom Palm tillbaka som ägare igen.
Den 13 januari 1975 övertog Helge Sjöö verksamheten och drev den under namnet Sjöö:s Allköp framtill den 26 oktober 1979 då han tvingades lägga ner på grund av att fastigheten skulle rivas för att ge plats åt byggandet av Hällesäter. I och med detta så gick en affärsepok i graven.
Fortsättning följer i morgon...
