Veckans miljöruta - Farligt avfall

Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Avfallet kan var giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt.

Det är därför viktigt att inte blanda det med annat hushållsavfall utan att lämna in det separat till en mottagningsstation. År 2004 samlades 26 000 ton farligt avfall in från hushållen, i genomsnitt 2,9 kg per person. Samtidigt finns beräkningar som visar att mellan 4 000 och 6 000 ton farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år.

De vanligaste typerna av farligt avfall som hamnar i soppåsen är sprayburkar med innehåll till exempel färg, lim och ugnsrengöring, lågenergilampor, rengöringsmedel, batterier,burkar och tuber med färg, lack och lim.

De farliga ämnena kan finnas i väldigt små mängder i olika produkter men sammantaget kan de göra stor skada om de hamnar fel. Det farliga avfallet bidrar till långsiktiga miljöskador och risken att oskyldiga, såsom barn, riskerar att dricka farliga vätskor eller på annat vis utsätta sig för fara.

Exempelvis innehåller lågenergilampor små mängder kvicksilver (4-7 mg per lampa). Kvicksilver är en giftig tungmetall som inte är nedbrytbar. Kvicksilver sprids med luften och når miljön via nedfall. Eftersom den inte bryts ner lagras den och ackumuleras i levande organismer. Detta skadar på sikt nervsystemet, immunförsvaret, njurarna och foster.
Om varje hushåll i Sverige slänger en lågenergilampa om året i sin soppåse beräknas 19-34 kg kvicksilver att spridas till miljön via soppåsen. Detta kan jämföras med att en tesked kvicksilver kan förgifta en medelstor sjö.

Vi kan tänka till redan när vi står i butiken med produkten i handen. Är detta en produkt som jag verkligen behöver? Vad är alternativet eller finns det alternativa produkter? Vad består produkten av? Vad stödjer jag om jag köper just denna produkt?

Betänk att varje sak du kastar, eller som ligger i nån låda, har du engång betalat pengar för.
Fundera sedan på hur livet kan ha sett ut utan produkten*** Någon skillnad? Hur mycket skulle du ha kunnat sparat om du inte köpt den, den och den grejen? Vad skulle du ha kunnat använt dom pengarna till istället?

www.sopor.nu
www.snf.se

Pressmeddelande från: Miljö- och byggenheten
Artikeln publicerad: 060227


Copyright © Hällekis Kuriren, Duhagsvägen 1E, SE-53374 Hällekis, SWEDEN
Phone: +46 (0)510 540 022, Fax: +46 (0)510 540 022, Mobile: +46 (0)70 208 43 52, Mail: info@hallekis.com