Det blir mindre byråkrati och bättre hälsoskydd. Det är resultatet av det nya badvattendirektivet som Europaparlamentet röstade om i veckan.
I fortsättningen kommer svenska kommuner inte att behöva ta lika många prov som tidigare.
Det nya, mer flexibla systemet, blir enklare och billigare för kommunerna. Direktiven tar hänsyn till det nordiska klimatet - att badsäsongen är kortare här än i södra Europa - och då blir också provtagningssäsongen kortare.
– Det innebär att kommuner inte i onödan behöver att ta om prover om de kan visa en lång provtagningsserie med godkända resultat, säger Kerstin Blom Bokliden på Sveriges Kommuner och Landsting.
Istället för nitton blir det fortsättningen två mätparametrar som har hög träffsäkerhet vid analysen och har en tydlig koppling till hälsorisker i badvatten. Olika krav kommer att gälla för kustvatten och insjövatten.
– Det innebär att vi slipper onödigt höga krav på insjövattnet, säger Kerstin Blom Bokliden.
Fyra olika kategorier införs vid bedömning av ett badvatten. Det kan bli svårt för svenska badplatser att komma upp i den högsta kategorin som är "utmärkt". Detta beror bland annat på att det regnar mer i norra än södra Europa och att Sverige har många grunda vikar med förhållandevis stillastående vatten.
Rekreationsvatten (vattnet strax utanför utanför badplatsen) omfattas inte av det nya badvattendirektivet , vilket tidigare hade föreslagits. Däremot ökar kraven på information till de badande om resultat från provtagningen: dels vid badplatsen, dels via Internet.
Likaså införs krav på att göra badvattenprofiler i förebyggande syfte, det vill säga att man utreder förutsättningarna för om badplatsen är rätt placerad.
