Hetvägg, fetisdagsbulle, semla, kärt barn har många namn. Men vem kunde ana att denna kulinariska kaloribomb har sitt ursprung i forna tiders förberedelser inför fastan till påsk.

Kommande tisdag, den 24 februari, är det fettisdagen, sista dagen innan fastan. Fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt, vid reformationen under 1500-talet upphörde bestämmelserna om fastan och nu för tiden betecknar den i stort bara en tidsperiod före påsk.

Fastlagen, de tre dagarna före fastan inleddes med fläsksöndagen då det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk, därpå följde blåmåndagen vars ursprung är oklart. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag och ursprungligen var det bara under denna dag som man skulle äta semlor, en tradition som med åren helt har försvunnit då semlor verkar dyka upp så snart nyårshelgen har passerat.

Den påföljande askonsdagen inleder den 40 dagars långa fastan innan påsk, men i folklig tradition inträffar askonsdagen i stället på onsdagen i påskveckan, alltså onsdagen före skärtorsdagen. Denna onsdag kallas i kyrkoåret för dymmelonsdagen. Hur det blev så är lite oklart.

Att äta hetvägg eller fettisdagsbulle var något som förr hörde till frossandet under fastlagen. Ursprungligen var fettisdagsbullen ett ålderdomligt festbröd, en kumminbeströdd vetebulle i kors- eller kilform. Den kom till Sverige från Tyskland, "heisse wecken" betyder egentligen varma kilar.

Under 1700-talet var hetväggen en rund vetebulle med fyllning som serverades i en skål med varm mjölk. Den serverades även vid det svenska hovet och svenske kungen Adolf Fredrik sägs ha intagit en sådan fettisdagskvällen den 12 februari 1771 vilket resulterade i att kungen fick slaganfall och dog. Vilket väl sannolikt inte enbart var semlans fel då han även intog en relativt normal kunglig måltid bestående av böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål, samt kokt kött med rovor. Men därefter ansåg vissa att fettisdagen helt borde förbjudas och "hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord".

Semlans fyllning har varierat under åren, och redan under 1833 nämns mandelmassan i Årstafruns dagbok och efter första världskriget började en gotlandskonditor att förse hetväggen med vispgrädde och den semla vi känner idag var skapad.

Privatdetektiven Ture Sventon i vår barndoms ungdomsböcker åt ofta semlor eller "temlorna" som han kallade dom.